Tag Archives: interaktionsdesign

För ful för en interaktion

Det finns gränssnitt som är så fula att ingen vill interagera med dem, oavsett hur mycket nyttig information de innehåller. Jag läser en distanskurs i interaktionsdesign just nu och till min hjälp har jag Cambro, universitetets studentportal, där alla uppgifter beskrivs, lämnas in och betygsätts. Där finns kursmaterial, ett forum, chat mm. Med andra ord, en rätt väl utbyggd plattform för att vara en studentportal.

Men det är så fult. Det är så gräsligt fult att det gör ont att använda. De grafiska elementen påminner om en deppig logga från 90-talet, den taskiga typografin med långa rader och för litet radavstånd gör texten närmast oläslig och den enda färgen som bryter av mot den tråkblåa designen är intensivt rött, som används för att markera det som är aktuellt, men snarare framkallar en känsla av panik eftersom den får varenda sida att se ut som den är full med felmeddelanden.

Min reaktion har fått mig att reflektera lite över hur mycket utseendet på en webbplats påverkar mig. Det är knappast en revolutionerande tanke att snygga gränssnitt är roligare att använda än de som är fula, men det får mig ändå att känna mig lite… ytlig. Dömer jag verkligen ut en hel webbplats bara för att den inte är tillräckligt grafiskt tilltalande?

Svar: ja. Förklaring: konkurrens. Vanligtvis har jag ingen anledning att stå ut med fula gränssnitt. För nästan varenda tjänst man kan tänka sig så finns det mer än en webbplats som fyller behovet, varför inte använda den snyggaste? Det är bara för verktyg som jag är tvungen att använda som jag tolererar en kass design.

Lärdom: målet för oss som utvecklare, interaktionsdesigners och grafiker bör alltid vara att våra användare inte ska behöva välja mellan snygg design och bra funktion.

Är du Fru eller Fröken? Nä, jag är Lagom.

När jag bokar en flygbiljett via sas.se (och säkert hundratals andra system) och ska ange detaljer om resenären, d.v.s. mig själv, så måste jag ange ifall jag är Herr, Fru eller Fröken. I Sverige är det knappast kutym att använda personliga titlar, så det känns ganska krystat.

Inom interaktionsdesign finns det en teori som säger att en användare bygger upp en mental modell av ett system. Ju mer användaren vet om systemet, desto mer lik blir användarens mentala modell den konceptuella modellen, som representerar hur systemet faktiskt fungerar.

I fallet med att ange titel så har jag som användare två kunskaper som spelar in. Som någorlunda berest och allmänbildad så vet jag att personliga titlar är mer vanliga i resten av Europa än i Sverige, om än inte hos yngre generationer. Som utvecklare vet jag att flera olika system måste tala med varandra för att få till en flygbokning, och där måste viss förbestämd information anges, oavsett om det inte passar alla kulturella variationer.

Detta leder till att jag egentligen inte ifrågasätter varför jag måste ange en personlig titel. Men vad ska jag välja? Är jag Fröken? Nä, för jag är inte 12 år gammal och blir tilltalad av en kypare i frack. Är jag Fru? Nä, för jag är inte gift. Däremot är jag sambo och förlovad. Det är motsvarigheten till Lagom när det gäller relationer. Det är för mycket att kalla sig Fru och för lite att kalla sig Fröken, men sambo är precis Lagom.

Missuppfatta mig inte, jag tycker om Lagom. Jag tycker det är det bästa ordet som finns, något att vara stolt över och exportera till andra språk. Det finns många bra ord i engelskan som inte har någon vettig motsvarighet på svenska (t.ex. nevermind och whatever), men Lagom är bara vårt. It’s not too much, it’s not too little, it’s just right. Lagom, helt enkelt.